Arton grader minus

Titel: Arton grader minus
Författare: Stefan Ahnhem
Genre: deckare, kriminalroman
Utgivningsår: 2016
Sidor: 536
Betyg: 5/6
Ursprung: lånat av farsan
Passar: dig som gillar Offer utan ansikte eller Stalker

Handling:
I Helsingborg kör en bil över kajkanten efter en hetsig biljakt. Vid obduktionen visar det sig att mannen, en välkänd IT-miljonär, varit död i flera månader. Mysteriet blir upptakten på en mordvåg där samtliga offer hittas nedfrysta i en frysbox i sina egna hem, men där de ändå inte varit saknade av anhöriga och bekanta.

Samtidigt i Helsingör tjänstgör Dunja Hougaard som ordningspolis efter konflikten med sin före detta chef. Under sin patrullering hittar de en svårt misshandlad uteliggare som senare avlider. Fallet avskrivs snabbt av Dunjas chefer, men hon vill inte släppa det lika snabbt utan drar igång en egen utredning.

Som vanligt leder händelserna på varsin sida om sundet till slut över till endera sidan och som vanligt dras även Fabian Risks familj in i hans utredning på ett högst påtagligt sätt.

Omdöme:
Ahnhem levererar ännu en intensiv actionthriller i samma klass som Keppler, både sett till intensitet, spänning och kvalité. Upplägget känns igen från tidigare böcker, författaren har definitivt hittat sin stil, men intrigen är som vanligt lika oförutsägbar.

Det jag gillar med Ahnhems böcker är att han har högst mänskliga poliser, eller utredare, som tar sig an och löser utredningarna med metodiskt polisarbete snarare än intuitivt gissande. Fabian Risk är ju till och med något av en fegis, vilket är ganska ovanligt i genren. Men denna mänskliga begränsning gäller däremot inte författarens gärningsmän. De besitter talanger och egenskaper utöver de vanliga samtidigt som de har smitt, och utför, extremt invecklade planer. Visserligen levereras det alltid en förklaring till hur de kan vara så fantastiska, men det blir ändå rätt osannolikt. Fast underhållande är det ju förstås.

Nästa bok:
Camino Island