Judas barn

Judas barn

Titel: Judas barn
Författare: Markus Heitz
Genre: Fantasy, skräck
Utgivningsår: 2012
Sidor: 526
Betyg: 4/6
Ursprung: biblioteket
Passar: dig som gillar Flickan från ingenstans eller Legend

Handling:
Flickan Scylla växer upp i början av 1600-talet med sin mor i en fridfull by i Serbien när livet plötsligt vänds upp och ner. Hennes mor försvinner, förmodligen bortrövad av turkiska soldater, och istället dyker hennes okända far upp och hämtar henne. Han ser, till skillnad från henne, ut som en välutbildad och välbärgad man.

Men han bor inte särskilt storstilat utan lever i en avsides gammal kvarn. Där upptäcker Scylla snart att han ägnar sig åt skrämmande experiment. Han utger sig för att vara vetenskapsman och dissikerar både djur och människor. Han ingår också i ett hemligt sällskap som kallar sig för Judas barn.

Men även om Judas barn utger sig för att ha ädla syften och är en sammanslutning av vetenskapsmän och kvinnor har de inte lika gott rykte bland lokalbefolkningen. Folk är rädda för dem, viskar om att de är vampyrer och undviker dem.

Det hindrar inte Scylla från att bli god vän och senare förälskad i en pojke från grannbyn. Men byborna ser inte välvilligt på deras vänskap utan beger sig till kvarnen med beväpnade med pålar och facklor.

Omdöme:
Handlingen påminner en hel om den i filmserien Underworld, vilket är positivt, för de gillar jag. Det är absolut inget plagiat, utan de har helt enkelt en del gemensamma element.

Annars är det en klassisk vampyrberättelse som får ett extra djup efter att jag läst författarens efterord. Berättelsen bygger nämligen på verkliga händelser, inte vampyrerna kanske, men jakten på dem, händelserna som sker, namnen, årtalen och liknande.

Skulle själv klassa detta som fantasy snarare än skräck, för läskigt är det inte. Utan det är en välskriven och spännande historia som sträcker sig över århundraden med övernaturliga inslag.

Detta är tydligen den första boken av tre, men den enda som är översatt till svenska. Tveksamt om jag är så sugen att läsa fortsättningen att jag ger mig på dem på tyska, som är originalspråk. Det var 15 år sedan jag senast läste en roman på tyska så det skulle nog knappast göra berättelsen rättvis.

Nästa bok:
Metro 2035

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s