Skymningslandet

Skymningslandet

Titel: Skymningslandet
Författare: Marie Hermansson
Genre: thriller, relationsdrama
Utgivningsår: 2014
Sidor: 255
Betyg: 3/6
Ursprung: biblioteket
Passar: dig som gillar Levande och döda i Winsford eller Himmelsdalen

Handling:
22-åriga Martina bestämmer sig för att flytta hem till sina föräldrar igen eftersom hon vantrivs på sitt jobb och just blivit av med sin andrahandslägenhet. Men de har renoverat hemma och slagit ut väggen till hennes gamla rum. Rejält uppgiven ger hon sig av och springer istället ihop med en gammal kompis som berättar att hon har ett riktigt drömjobb. Hon jobbar svart som personlig assistent till en gammal dam på en herrgård och får även bo där. Eftersom Martina inte har någonstans att bo blir hon medbjuden till herrgården.

På herrgården träffar hon den gamla damen Florence som lever i föreställningen att det fortfarande är 40-tal och att kriget rasar i Europa. Hon fattar tycke för Martina och ”anställer” henne som sin sekreterare vilket betyder att hon också får bo där. Men det betyder också att de måste spela med, bära tidstypiska kläder från herrgårdens välfyllda garderober, och leva i Florence föreställningsvärld.

Friden i deras drömvärld störs när den förrymda flickan ”Judit” dyker upp. Florence tror att hon är judisk flykting och bestämmer sig för att ”gömma henne” på herrgården. Efter ett tag dyker det upp ännu fler personer som Florence på olika sätt ger roller i sin fantasivärld och låter bo på herrgården.

En dag hittar de Florence testamente och eftersom hon inte har några släktingar kvar hoppas de att de kommer få ärva herrgården och hennes förmögenhet när hon dör. För den som står som arvinge, Carl Henrik Gyllenmård, är död sedan många år.

En kort tid därefter får Florence en stroke med oviss utgång och hamnar i koma. Samtidigt dyker det upp en ung man på herrgården, som de känner igen från en av tavlorna i salongen, och påstår att han heter Carl Henrik Gyllenmård.

Är han den han utger sig för eller är han också en lycksökare? Oavsett vad så står han nu mellan dem och arvet och det har några i gruppen svårt att acceptera.

Omdöme:
Det här är den andra boken jag läser av Hermansson och det jag gillar med henne är att hon skriver rakt, enkelt och trovärdigt. Hon lyckas skapa ett bra driv i berättelsen utan att tempot är särskilt högt eller intrigen särskilt spännande.

Karaktärerna är lätta att känna igen och alldeles lagom stereotypa. Eftersom det inte är så många personer inblandade i berättelsen lär man känna dem väl.

Så långt allt väl, men vad var det då som drog ner betyget? Jo, avsaknanden av spänning och ett tillfredsställande slut. En viss spänning byggs såklart upp, man förstår ju att något ska hända i slutet, men det här är nästan mer av ett drama än en thriller. Väl framme i slutet blir det hela ganska tamt och jag tycker inte att boken får något ordentligt avslut. Inte så där så att det väcker en massa frågor, utan mer ett jaha.

Nästa bok:
Boneshaker

Annonser

2 reaktioner på ”Skymningslandet

  1. Ping: Den mörkaste hemligheten | Bokstapeln

  2. Ping: Till min Love | Bokstapeln

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s