Titel: Gudarnas blod
Författare: Conn Iggulden
Genre: Historisk roman
Sidor: 383
Betyg: 4/6
Passar: dig som vill veta vad som hände efter mordet på Julius Caesar
Sådär! Äntligen har jag avslutat Kejsaren-serien med den femte, och sista, boken som släpptes sju år efter den fjärde, och tidigare avslutande, delen. Den här var den enda bok i serien som jag inte läst tidigare (anledningen till att jag var tvungen att läsa om de fyra första var att det snart är tio år sedan jag läste dem).
Handling:
Boken handlar om efterspelet på mordet av Julius Caesar. Hur hans mördare, liberatores, fick immunitet av senaten. Hur hans systerson, Octavianus, fick ärva allt efter Caesar och blev adopterad enligt hans testamente. Samt hur Marcus Antonius, Caesars högra hand, slår sig ihop med Octavianus för att hämnas mordet på Caesar – trots liberatores immunitet. Ingen av de 19 namngivna mördarna dog en naturlig död…
Omdöme:
Av naturliga skäl så har boken inte en enskild huvudperson, utan flera stycken. Även om alla är bekanta sedan tidigare böcker blir berättelsen ändå en smula splittrad. Men trots att det är många, och bitvis krångliga, historiska fakta som ska pressas in i en och samma bok lyckas ändå Iggulden få ihop det på ett bra sätt. Trots allt är det som vanligt välskrivet och spännande. Jag tycker att det var en värdig avslutning på en fantastisk serie!
Nästa bok att läsa:
Kanske Dregens biografi eller Khaled Hosseinis senaste?
Pingback: Läsåret 2015 | Bokstapeln